Sturmstugans vänner

Hösten 2004 besiktigades Sturmstugan av arkivarie Ulrika Olsson från Länsmuseet i Gävle. Representanter från Bysamfälligheten och Ulfsta Fritidsförening deltog också och ett sammanträde hölls efteråt inne i stugan där U.O. delgav oss sina intryck av visitationen. Senare kom ett besiktningsprotokoll och det kan läsas längre ner på denna sida. En bidragsansökan har inlämnats till Länsstyrelsen i Gävle på med ledning av besiktningsprotokollet. Ansökan om bidrag kommer även att lämnas till ett flertal fonder, i första hand Berggrenska här i Ockelbo. Har vi då tur kan arbetet påbörjas, kanske till sommaren.

Förutom nämnda absolut nödvändiga åtgärder kan man gå vidare till interiören. Fönstren behöver ses över, kanske renoveras, m.m. Invändigt har köket tapet och korkmatta. Ska vi undersöka hur det en gång har sett ut? Vad finns under tapet och spånskiva? Hur är golvet under mattan?

Finns någonstans gamla möbler kvar i byn som passar här? Den fina tomten har stor öppen gräsplan framför huset och en slänt som sluttar ner mot bäcken. På sensommaren gjorde ett gäng frivilliga ett rejält jobb med röjsågar och räfsor. Det blev så fint och öppet ner mot bäcken.

Vid Ulfsta Bysamfällighets årsmöte i somras framlades förslag att en intressegrupp kring stugan borde bildas. Inte en styrelse, utan en öppen intressegrupp där man kan delta då och då, diskutera, lösa problem och jobba och ha trevligt.

Vi hoppas, att många ska tycka det är roligt och intressant att delta i den här planeringen och arbetet med Sturmstugan. Slå en signal till undertecknad eller Gunnar Blomqvist, som valdes till kontaktpersoner och tala om att Du är intresserad! Du kan också skriva en rad i gästboken.

Visst blir det väl trevligt när vi sen kan träffas vid det gamla soldattorpet från 1700-talet, njuta av den vackra platsen, dricka en kopp kaffe vid bänken och bordet utanför och titta in i stugan och tänka på hur de levde där förr.

Så njuter vi av de gamla växter som vi har samlat dit, såna som kommer igen år från år, av syrener och körsbärsträd och så bäcken. En annan gång, en kväll, är det kanske en visafton eller något liknande som samlar många åhörare.

Ja, så där kan man fantisera. Ingen utopi, helt naturligt att det kan bli så!

Vi har möjligheten att ta vara på ett litet paradis som tillhör till oss alla!

// Hjördis Person   tel. 0297-440 28


Ur besiktningsprotokollet:

Ärende:
Soldattorp i Ulvsta, Ockelbo.

Angående:
Länsmuseet träffade representanter från såväl Ulfsta F.F. som från Ulvsta Bysamfällighet för besiktning av soldattorp.

Beskrivning:
Sturm-Käjsas stuga uppfördes någon gång under halvan av 1700-talet. Det var soldaten Jonas Sturm som kom till Ulvsta 1788, som först bodde i stugan och brukade jorden där under 12 år. Jonas och hans hustru Märta fick två barn, Olof och Karin. Det blev Olof och hans hustru Märta som övertog stugan.

Av handlingarna från laga skiftet i Ulvsta åren 1849-1861, framgår att stugan ursprungligen låg strax söder om nuvarande plats, dit den flyttades 1907.

Dottern Karin som var sömmerska fick två barn varav det ena, dottern, kom att kallas Sturm-Käjsa. Hon var en ofta anlitad sömmerska och var känd för sin yrkesskicklighet. Hon kom att bo i stugan till sin död 1936.

Den sista som bodde permanent i stugan var Josef Aurusell från Åbyggeby. Under många år var han pälsjägare i Klippiga Bergen vilket han också har beskrivit i flera bäcker. Josef bodde i stugan fram till sin död 1961. Under flera somrar, fram till mitten av 1990-talet, har stugan hyrts ut till sommargäster med anknytning till Ulvsta.

Stugan ägs idag av Ulvsta Bysamfällighet, d.v.s. markägare i byn, här eller annorstädes. Stora Enso är den största markägaren.

Stugan är timrad och i norr sammanbygd med ladugården. Vid ladugårdens norra gavel finns ett enkelt bräddass. Stugan har timret synligt förutom på den norra fasaden, där väggen är panelklädd och knutskallarna är inklädda. Panelen visar rester av röd slamfärg men övriga fasader har sannolikt aldrig varitmålade.

Ladugårdens del som är ihopbyggd med stugan har en regelstomme med stående brädor. Byggnaderna vilar på hörnstenar av natursten och har två öppningar i väster, en till stugan och en tillladugården. Stugans dörr är av liggande brädor och dörren till ladugården har stående brädor. Stugans fönster är ockrafärgade, har tredelad spröjsindelning med två bågar förutom ett mindre fönster på den östra fasaden som har en båge.

Fönstren har vattbrädor och droppnäsor av trä. Sadeltaken är belagda med pannplåt från 1950-talet. Dassets pulpettak är belagt med falsad plåt. Samtliga tak har tidigare varit belagda med spån. Stugans tak har en murad skorsten på det östra takfallet. Över dörren finns en hängränna i plåt.

Invändigt har stugans ytskikt karaktär av 1940-50-tal. Väggarna är klädda med spånskivor som är tapetserade och golvet är belagda med linoleum/plastmattor. Via farstun kommer man in i stugan där en vedspis finns samt en bakugn. En liten kammare ligger innanför stugan. Vinden är oinredd.

Skador och åtgärder:
Skorstenen: Stugans skorstenhar av sotare blivit utdömd. Samfälligheten löste detta genom att sätta ett plåtrör från vedspisen, upp genom skorstenen och ut. En murare bör göra en bedömning av stockens skick och utifrån det bestämma åtgärd.

Tak:
Dassets plåttak har skador. En plåtslagare får bedöma skadans storlek. Vid utbyte av plåt skall falsad plåt eller pannplåt användas ur kulturhistorisk synvinkel.

Fasader:
Vid ladugårdens gavel, precis vid dasset. uppvisar timret rötskador och någon enstaka knutskalle är skadad. En timmerman bör undersöka skadan. Man bör eftersträva ett så litet utbyte av timret som möjligt och i längsta mån lappa och laga. Traditionella sammanfogningsmetoder skall användas och sammanfogningarna skall ske med trädymlingar. Timret skall ha en bilad yta. Timret skall lämnas omålat. Behandling med t.ex. järnvitriol är en otraditionell metod som inte skall användas.

Övrigt:
Markhöjning har skett och syllen vilar på flera ställen i marken. Marken bör grävas ur så att syllen frigörs. Växtligheten inpå fasader skall tas bort då den håller fukt och fasaden kan få rötskador som följd. Detta gäller t.ex. växtligheten mellan ladugården och dasset. Två träd finns nära inpå byggnadens östra sida. Dessa träd är relativt stora och grenar och löv faller ner på byggnadens tak samt bygger upp marken kring fasaden, av den anledningen bör dessa träd sågas ner.

Den tidigare dyngstacken vid ladugårdens norra gavel används idag som kompost. Den bör hållas ren på löv, grenar o dyl. då det binder fukt till fasaden.

Kulturhistorisk värdering:
Sturm-Käjsas stuga har främst ett personhistoriskt värde då det är många personer från trakten som levt och verkat där. Byggnaderna är relativt intakta sedan uppförandet vilket ger dem ett byggnadshistoriskt värde.

Den enkla stugan visar hur soldaten på 1700 talet levde sitt liv vilket naturligtvis även ger den ett socialhistoriskt värde.